En dag vid havet…

När jag gick till träningen i lördags morse så hördes fiskmåsarna skria. Jag njöt av morgonsolen även om det var en smula kyla i luften.
När jag först hörde fiskmåsarnas skrik efter mat så var det som om att jag inväntade en salt havsbris följt av vågornas slag mot piren.
På nått sätt påminde morgonen, fåglarna och den kalla vinden mig om de promenader och joggingturer jag ägnade mig åt för att få utlopp för alla känslor jag kände i tonåren.
Jag liksom förväntade mig att känna den där doften, det där välbehaget havet ger mig.

Den kom aldrig. 

Och då slog det mig att jag faktiskt inte bor vid kusten. Jag har inte gjort det på 6½ år.
Jag har blivit påmind om det förut, ungefär varje sommar.
Men det var starkare nu.
Jag älskade att gå ut på piren där vågorna slog högst. Salta droppar i ansiktet.
Doften av… frihet. På nått sätt.
Jag tror att den känslan av frihet låg i stor kontrast till den där känslan av att vara instängd. Gick jag till havet kunde jag för en stund få känna en frihetskänslan.
Alla sinnen slås på och jag bara var utan att tänka.

Det blir aldrig samma sak vid en sjö,
aldrig.

Annonser

One thought on “En dag vid havet…

Tack för att du har något att säga!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s