Underbara ungar.

En till i skaran.
Jag kan ännu inte riktigt få in det där.
En bebis. En till liten individ.
Vart försvann den andra bebisen?
Hon är snart två år.

En del tankar som far runt i huvudet är att den där gränslösa kärleken som råder mellan mig och mitt barn, finns det så att det räcker till en till eller kommer jag liksom tycka mer om den ena än den andra?
Ett favoritbarn…

Kommer det kännas som om att Alexis ersätts, kommer HON känna sig ersatt?
Att få en till känns som att få största vinsten på lotto IGEN. Sådant händer inte, känns det som.
Att vi liksom ska få gå igenom allt igen. Följa ett till barns väg genom livet. Finnas där som en pelare.
Jag förstår varför en del väljer att ha många barn för hur kan man egentligen få nog av dessa små mirakel som sedan blir egna personligheter. 
Nu säger inte jag att jag ska ha många barn. Det räcker med två… till att börja med.
Men jag kan inte säga att det stoppar vid två. Tiden får utvisa hur det blir. Än är jag blott 25 år. Eller ja, 25 i augusti. 

Två barn, båda lika mycket värda och en till att skydda ifrån omvärlden.
Börja oroa sig för PSD igen, tro att bebisen ska dö varje gång jag lägger ifrån mig hen för att hen ska sova. Vakna mitt i natten just för att hen KAN ju ha slutat andas.

Världen är grym och den anses ännu grymmare när man får egna barn.
Allt är farligt. 
Det krävs mycket energi för att se till så att två små inte råkar illa ut och samtidigt ska jag inte försöka ”curla” dom så att de absolut inte klara sig själva. 
En evig balansgång men jag hoppas att den gränslösa kärleken räcker till två.
Och att all min energi inte går åt till att skydda mina barn.
Jag har ju en sambo också (som förövrigt har som nyårslöfte att vi ska gifta oss iår… tiden går… Jag har inte hört frågan än).

Annonser

4 thoughts on “Underbara ungar.

  1. Hos oss blev det tre och jag tycker det är precis lagom! Fast och fläkt för det är ju så tätt mellan dem. Men vi planerade inte strikt utan det blev nästan som det blev!

    Och ja, man kan älska många barn 😉

    Kram

  2. Minns när jag väntade Tore grubblade jag på det där OM jag verkligen kunde älska ett till barn lika mycket som jag älskade Edvin. Och ett föräldrahjärta är otroligt. Den delar inte kärleken, den dubblar den istället 🙂

    Och här hemma har sambon lovat giftermål i år också. Jag friade förra året, så vi får väl se vad som händer 😉

    TACK för tipset också! Tror minsann att jag genast ska ut och plocka lite ris åt ungarna 🙂

    Ha en fin lördag!
    Kram

    http://www.elinteg.se

  3. Mycket tankar som snurra kan jag tänka mig. Men jag tror att din kärlek räcker och bli över till både Alexis och hen;) Du verka vara en fantastisk mamma till lilla Alexis och kommer fixa att hon inte känner sig ersatt. Kan tänka mig att Alexis glädjes åt att få ett litet syskon till, och få vara med och hjälpa till. Guida sin bror/syster genom det som hon lär sig och redan kan:)

Tack för att du har något att säga!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s