Idag är jag väl lite argsint.

Söndag, söndag ljuvliga söndag. Snart går vi in på en ny vecka. Hur känns det? Jo, himla bra.
Jag har sovmorgon på måndagar så det är nästan som att helgen är förlängd. Fast jag har mina aningar. Lördagar och söndagar är de enda dagarna som arbetarna utanför inte jobbar. Imorgon börjar de jobbet klockan sju och de börjar utanför mitt sovrumsfönster och det är inte ett dugg tillfredsställande för mina öron. Vi får se hur det blir med den saken. Jag tror de börjar närma sig slutet av deras lilla projekt ute på gården. Jag kan ju alltid hoppas på det. Slutresultatet blir nog galant, men de kan ju ha lite uppehåll också, inte bara köra på i typ en månads tid.

Det återstår att se imorgon. Jag hoppas att de bara kommer med hammare och spik för det låter inte lika mycket som när det kommer med den där grejen som ska platta ut all sand de lägger ut. Det värsta vore om de bestämde sig för att börja asfaltera imorgon på morgonkvisten. Egentligen borde det finnas någon slags lag på när de får börja arbeta med sådana grejer. Åtta är en mer lagom tid än klockan sju. Det är i alla fall vad jag tycker. Jag kom hem härom dagen och de höll på med den där tillplattningsgrejen och Ville låg under soffan alldeles vettskrämd. Jag försökte lugna ner den darrande kattkroppen men det gick inte så bra. Jag lät han gå in i sin favoritgarderob. Där känner han sig mest trygg. De slutade en stund efter att han hittade sin trygga vrå. Det var skönt både för honom och mina öron.

Men nog om det!
Det är en till grej som jag vill klaga över nu under detta bygget. De håller även på att göra om parkeringsplatserna vilket gör att bilarna ställer sig längst kanten på vägen. Det har de fått tillstånd till då de har berövats sina platser just för tillfället. På ena sidan står det alltså en rad med bilar, på andra är det en cykelbana. Bilar kan inte mötas där längre men det finns lite luckor så det är inte mötet med bilarna som är mitt problem. Utan det är de där jävla cyklisterna. De har en jättefin cykelbana PRECIS bredvid mig och raden av bilar. Men nä, vi ska cykla längst trottoarkanten. Det är ju svinkul. Jag är inte den som är en mördare och vill inte köra på de små stackarna, så jag får sänka farten ytterligare ifrån 30 km/h. Ibland stanna å låta vederbörande cykla förbi.

En gång var det en fullvuxen karl som sitter på sin damcykel. Jag var nästan lycklig över att han befann sig på cykelbanan. Han ser mig, det är inget snack om saken. Det går ju inte att se miste på en bil i rullning längst bilraden som står still. Han är kanske några meter framför mig, vid trottoarens lägsta del, DÄR cyklar han ner. Precis när han har kommit ner från cykelbanan så bromsar jag. Ser att han är svajig på cykeln. Bromsar, HÅRT, för att få honom att förstå att jag inte tyckte att det var okej. Han kollar på mig först, sedan när han ser att jag sitter och är arg och vill möta hans blick så kollar han bort. Precis som om han inte förstod att han borde ha hållit sig på trottoaren.
En annan gång var det en flicka som först tänkte cykla på cykelbanan. Hon hade hjälm och allting. Säkert en förståndig tjej. NEJ, det var det inte. Det verkade som om hon ville prova om den där hjälmen verkligen är så bra, och vill bli påkörd. Med flicka så menar jag att hon var sisådär runt 12-13 år. Hon har väl förstånd nog i sitt lilla trånga huvud att cykla där hon ska?

Det är så sjukt. JAG som bilist har begränsat space att röra mig på. De har en stor fin cykelbana för cyklister och fotgängare. Varför ska de trotsa sin tur, och röra sig på mitt körfält? Idiotiskt. Sedan finns det ju idioter till bilister också, men det orkar jag bara inte ens skriva om för de möter jag varje dag som jag är ute på vägarna. En del biltillverkare verkar inte ha fixat blinkers på bilarna. Om de har det så är det ju något som inte verkar användas. Jag lever väl bara i en normal värld där allas hjärnor inte fungerar. Det värsta jag vet i trafiken är de som kör för fort. Ibland kan jag känna mig som en mes som verkligen håller hastighetsbegränsningen precis. Men det är inte jag som gör fel. Det är en hastighetsbegränsning av en anledning. Att sedan köra 50 på en 30 väg är bara riskabelt. För de som åker fast skrattar jag åt! Inte för att jag är den perfekta bilföraren, men jag har i alla fall sunt förnuft.

Nu ska jag sluta vara så arg. Men det är svårt. Har velat skriva av mig om dessa incidenter länge nu och nu har jag det ur mig! Bra det.
Har inga planer inför kvällen. Sitter och smälter maten lite. Käkade ugnsbakad falukorv med mos idag. Det var gött. Sedan så skulle jag vilja ha två förslag på maträtter. Vi har gjort veckans matlista men den är inte komplett, saknar på två dagar. Så lite tips på mat som det blir mycket av ( så att vi får två matlådor ) så blir jag glad.
Ha en fortsatt trevlig söndagskväll 🙂

Annonser

4 thoughts on “Idag är jag väl lite argsint.

  1. Det är bra … Skrik ut din ilska … speciellt på cyklisterna som ju faktiskt är FORDON … Så många gånger som jag varit ilsk på just cyklister och deras framfart. De verkar skita i alla regler. Och man kan ju inte skita i dom … då kan man ju till och med ha ihjäl någon … och det vet de om de dj-na …

    Ha ha ha … visst fick jag också utlopp här för min ilska. Kunde haka på … Tack för det!

    Kram!

Tack för att du har något att säga!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s