Krig och elände.

Jag undrar vad det är som gör att en människa vill spränga sig själv i bitar.
De kan ju ändå inte känna hur det är att flyga där deras köttbitar skvätts på omvärlden.
Jag tänker på självmordsbombarna i Moskva den 29 mars.
Det tåls att tillägga att ordet ”självmordsbombare” finns i ordlistan och jag slapp därmed ett rött sträck under ordet.
Är inte det sjukt? Att det begreppet ens ska finnas, sjukt.

Vad är det man vill uppnå med att spränga sig själv i luften? Ja, inte är det att flyga i alla fall. Vad är det man vill uppnå med att tillverka vapen så att vi kan döda eller skada varandra? Vilka är dom människorna som står för sitt arbete då de har uppnått dagtillverkningen av atombomber och AK5:or? Jag skulle då inte göra det. Hur vore det om det utbröt en strejk i just vapenhandeln? Fast deras krav skulle i så fall vara att bli arbetslösa istället för att tillverka något så hemskt som vapen. Vapen som inte bara är gjorda för att skydda samhället utan också för att döda andra och då inte bara om det behövs. Jag har aldrig upplevt krig och det är jag väldigt glad över. Jag kan beskåda äldre invandrare i det här landet med en lätt sorg i hjärtat över vad den människan kan ha varit med om.

Sett bomberna falla, blodstänk och döda anhöriga. För att sedan ge sig ut på sin livs resa, till ett främmande land de säkert inte ens visste fanns med på kartan. Vem har rätten att ta ifrån dom sitt egna land för några konflikter? Kan inte alla länder bara låta andra länder vara vad det gäller sådant? Vi är ju duktiga på att hjälpa när det behövs. Vid naturkatastrofer, vid svält. Det finns soldater som kämpar… Men vad kämpar dom för? Att förinta hot. Andra människor. Vad vill dom uppnå med krig? Kan det inte konserveras om det är något man har otalt med något annat land. Möte. Blir man oense så må så vara. Inte startar man ett krig för det. Inte vet jag.

Jag vet inte hur funtade någon kan vara för att starta ett krig. Och då har jag ändå velat göra lumpen. Då måste ju jag ändå varit inställd på att kriga om ett sådant hot fanns mot Sverige. Så hur bra är då jag, egentligen? Här i Sverige förstår man inte riktigt vad krig är, tror inte jag. Därför kan någon som jag självmant vilja försvara mitt land om det skulle te sig så. För att jag är ganska så säker på att något krig inte kommer att inträffa. Om alla kunde få vara så säkra istället för att bli intvingade till en armè och döda andra människor som den övre makten anses vara ett hot.

Jag sitter här i mitt hems trygga vrå och klagar på både det ena och det andra när det finns människor som just nu sitter i översvämmade tält som är resultatet av en naturkatastrof, jag tänker på Haiti. När har jag blivit så sympatisk? Det har alltid funnits där. Bara det att jag kanske inte alltid lägger ner tid och energi på att få ur mig sådant här. När jag var yngre så ansågs jag vara rasist, eller nazist om man så vill. Just för att jag var patriot och hade en åsikt som var att det räcker med att ta in invandrare och att vi borde ta vara på den befolkning vi nu har. Samtidigt har jag aldrig velat stänga någon ute. Bara för det är ju inte jag rasist. Jag har haft pojkvänner med utländskt ursprung så hur skulle jag då kunna vara rasist/nazist? Galet. De som anklagade mig för det har också fått käka upp det over and over again. Jag är en godhjärtad person och det är väl detta inlägg ett bevis på?

Jag ogillar orättvisor och krig är verkligen en orättvisa. Människor som inte har rätten att vara trygga i sina hems lugna vrå. Här sitter jag och ska kolla på Håkan’s Bar…. Orättvist?

Annonser

4 thoughts on “Krig och elände.

    • Kanske är så. Vi har inte blivit hjärntvättade att strida, kriga och mörda. Får man ett vapen när man är fyra år och vuxna människor ber en att döda andra i tid och otid så är det ju de man tror är rätt. Det är väl de små liven som senare spränger sig själv i luften. De tror att det är det enda rätta.. USCH! Blir galen bara av att tänka på det…

  1. Jag tror inte det finns någon som säger … om man frågar … att de vill ha krig och ändå finns det så många och startas hela tiden nya. Det går liksom inte ihop. Men om man sedan ser ett bråk mellan grannar eller syskon för den delen så kan man ju förstå lite bättre vad som utlöser krigen.Fast då i bra mycket större skala. Men alla dessa förbund som FN, t ex, som skapats för att undvika krig och försöka få länder att förhandla har ju inte heller hjälpt. Och länder som har diktatur … där vill ju inte diktatorn lämna ifrån sig makten förstås och så blir det uppror och krig och eländes elände.

    Rödskjortorna gör ju uppror i Bangkok på sitt vis … helt utan våld. Våldet har motståndarna stått för eller våldsgalningar som inte hör till något av lägren och som passar på att få skjuta och provocera. Det verkar i alla fall som Rödskjortorna har fått någon framgång med sin metod. Nu skall de ju få nyval i höst, har man lovat. Det var det de strävade efter.

    Men att förstå krigen det övergår också mitt förstånd. Fattar NADA !

    Kram!

    • Det är konstigt att ingen vill ha krig men ändå startar ett.
      Ja, att förhandla som rödskjortorna gjort är ju mer moget än att, som vissa andra, ta till våld. De fick ju ändå som de ville och det är ju himla bra. Om löftet nu hålls…

      Kram

Tack för att du har något att säga!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s