Ångra eller inte ångra…. ett beslut.

I vissa fall i mitt liv så önskar jag att jag hade handlat annorlunda. Att jag hade tagit helt andra beslut än de som beslöts. Men samtidigt, när man tänker efter påriktigt, så hade det som är idag inte varit om jag hade gjort valen annorlunda. Så jag ska väl egentligen vara glad? Eller ska jag inte det? Ibland kan jag känna att jag skulle varit gladare om jag hade gjort annorlunda. Jag gjorde det jag kände var rätt just då, mer kan man väl inte kräva?

När jag väl har startat allt jag vill och det är här det händer, så är det här jag är menad att vara och bara här. Sedan får framtiden utvisa resten. Jag längtar till den dag då vi delar liv. Men det är väl alldeles för svårt för att förstå.

Just då kändes det så jävla rätt. Även om man ångrat en del val så tycker jag att, i det långa loppet, har jag tjänat mest på det val jag ändå gjorde. Jag är inte en sådan som ångrar utan lever och står för mina beslut. Man kan inte bli nostalgisk och tänka hur det var. Allt var som sagt inte bra och det hade säkerligen blivit ännu värre. En del beslut som var rätt då, kanske inte är rätt idag. Men man finner inte tiden att ta upp där allt slutade.

En del beslut går inte att ändra av naturliga själ och emellanåt är det en skam. Vissa beslut jag tagit i mitt liv kan jag gråta mig till sömns vissa nätter för att jag har tagit. Vilken jävla hemsk människa jag är. Idag skulle jag aldrig behöva ta ett sådant beslut för det skulle aldrig hända. Men det skulle ju aldrig hända idag, för att det har hänt förut. Man lär sig av sina ”misstag” helt enkelt.

Jag vill säga förlåt, du borde varit mer hård mot mig, visat vad jag gick misste om för det har jag knappt insett ännu. Så förblindad av kärlek gick jag en annan väg. Även om jag inte kan ångra någonting, allt händer av en anledning. Det är vad jag tror på.

Jag inser att jag nog håller på att förlora den käraste vän jag någonsin haft. Och varför det? För att man aldrig ringer, mer än sällan skriver ett ”jag saknar dig”sms. Dom var täta förut, men nu kommer dom och skickas dom allt mer sällan. Hur kan det bli så? Bara för de 64 mil som nu skiljer oss åt?
Du ger mig knappt tid när jag är så näära, så nära. Du tar dig inte tid att komma dit där jag nu hör hemma.
Jag skulle dö om jag stannade kvar, ingen annan mer än jag, såg det. Jag ropade på hjälp men alla ignorerade mig med sina egna vardagssysslor. Gjorde sina egna val som säkert kändes rätt just då.

Jag tänker inte sitta här och ångra, jag är inte sådan. Allt händer av en anledning. Jag tänker sitta här och minnas. På gott och ont, precis så som det var. Jag ska titta på livet, så som det är. Titta på framtiden, så som den kan bli. Så som jag vill ha den. Ingenting är omöjligt, iaf inte om man frågar Gunde.

Jag var en av dom som aldrig återvände.

Alltid när jag diskar så brukar jag tänka lite extra mycket. Man har ju inget annat å göra när man diskar (mer än att diska då). Jag tänker på vilka jag kanske saknar, som kanske hade varit värdefulla idag men som jag gjort mig av med. Vissa jag absolut inte saknar och vilka jag skrattar åt som låter sig luras så som jag en gång gjorde. Tillit finns det kanske för mycket av till vissa, men är man smart så öppnar man ögonen.

Jag älskar Kristoffer Eklund! Min alldeles egna gosnalle. Du och jag klarar allt. Låt oss klara resten av livet hand i hand!

Annonser

3 thoughts on “Ångra eller inte ångra…. ett beslut.

Tack för att du har något att säga!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s