Uppladdning

Nu har även vår kommun begärt vissa försiktighetsåtgärder och ni har ju säkert hört om restriktionerna om att alla evenemang med fler än 500 personer ombeds att ställas in annars får polisen befogenhet att upplösa sammankomsten.

Det drabbade mig personligen, direkt. Då Johanna Nordström nu gick ut med information om att hennes egen turné RING POLISEN nu ställs in till och med den 31 mars. Jag och Kristoffer skulle närvarat vid premiären som skulle hållas här i Kalmar men nu får vi tänka om och se hur läget förändras. Någon gång blir det nog av bara inte just nu. Om ens i år. Allt beror på hur Sverige väljer att bedriva åtgärder för detta virus.

Skolorna i kommunen där jag bor har nu fått restriktioner att skicka hem barn med förkylningssymtom vilket slår direkt mot samhället så klart då andra, friska personer inte kan gå till jobbet om barnen måste hållas hemma. Tyvärr är läget så nu och det är så det får bli. Jag jobbar själv inom skolväsendet och ser minskat barnantal som en påföljd. Att ta de där diskussionerna med vårdnadshavare är ganska påfrestande då många är egocentriska och tänker att de inte har varit i något drabbat område eller ens träffat någon som varit i ett drabbat område eller rent av blivit drabbade själva.

Nä, men hur vet du att den där hostande damen på stan inte blivit smittad av corona och faktiskt hostade ut den luften du senare andades in?
Jag menar inte att en ska gripas av panik så fort någon hostar men att vara medveten och ta åtgärderna som regeringen tagit beslut om på allvar för att det inte ska smittas och bli en samhällsfråga(om det inte redan är det i vissa delar av detta avlånga land).

Du kan välja att inte åka på den där inbokade resan om en månad, detta har säkert inte blåst över tills dess. Nä, du kanske inte får pengarna tillbaks men vissa drabbade av corona får inte livet tillbaks heller. Det gäller att tänka ett varv till, utan att gripas av panik. Liksom vara försiktig och fortsätta tvätta händerna noga, så som du alltid bör göra.

Jag försöker att inte gripas av panik men ändå ta detta på allvar. Jag tänker inte på mig själv utan mina barn och min man som har sänkt immunförsvar. På många i min släkt som även dem är extra nedbrytbara, både äldre och diabetiker.

Ta hand om er där ute och hosta/nys i armvecket!

Coronaviruset

Är ni rädda för att drabbas av Corona?

Föräldrar håller barnen hemma för att barnet visar på symptom. Symptomen är ju likartad en vanlig förkylning så jag förstår.

Jag förstår att alla ha hysteri när siffrorna på smittade och antalet avlidna till följd av viruset täcker löpsedlarna. Även att smittan kommer närmre och närmre.

Den är nu i Sverige men inte i denna del. Än. Busslass från Italien har ankommit min stad och folk ville sätta resenärerna i karantän.

Jag förstår.

Jag är lugn som en filbunke. Jag tar det som det kommer. Bunkrar inte upp, stannar inte hemma. Men jag håller mig informerad och då ifrån rätt källor som anses vara neutraliserade. Inte från de som hoppas sälja flest lösnummer.

När min man just tagit sin droppmedicin som han tar för sin kroniska sjukdom(chrons) försämras hans immunförsvar och det kan oroa mig. Han har lättare för att drabbas av viruset och då drabbas hårt medan jag tror att blir jag drabbad så klarar min kropp av det.

Jag läste om en av hollywoodfruarna som just förlorat sin man och då kan jag för stunden försvinna iväg i dumma tankar. Att Kristoffer skulle få corona och då vara en av dom som avlider. Lite egoistiskt så tänker jag då att det får han inte för det skulle inte jag klara av.

Jag försöker att skaka av mig av just den tanken. Men annars är jag lugn… tror jag haha.

En önskan eller flera

Tänk om dygnet hade fler timmar. Kanske hade jag då orkat göra det jag tycker att jag inte hinner med.

Eller kanske inte fler timmar, bara slippa jobba. Ekonomiskt oberoende blir man inte utan att kämpa för det. Men det hade ju hjälpt. Att jag jobbar med betong ena halvan av dagen för att andra halvan lyssna på ljudbok. Eller bara vara med barnen.

Någon annan städar vårt hus, sköter tvätten och lagar maten. Så att vi får tid att bara vara. Stirra i taket, pyssla i det drömigaste hobbyrum världen har skådat.

Orka vänta på att bullarna ska jäsa klart.

Orka baka och bjuda halva gatan på fika. Hjälpa medmänniskor osv osv osv. Om jag hade mer ork.

Men vad gör jag med tiden nu? Fyller jag den med det jag vill och så mycket jag kan så som det är nu? Nä.

Kanske därför en tänker att pengar skulle lösa allt. Det är omprioriteringar som behövs.

Jag börjar med en god natts sömn. Imorgon ska det intervjuas förskollärare och barn till det självständiga arbetet.

30 april. Då har jag lite mer tid. I alla fall.

Nätkasse/nätpåse

Jag har sett en mängd olika varianter men det jag älskar med dom som jag gjort hittills är att det går relativt snabbt och något en inte behöver sitta och räkna maskor hit och dit utan det är bara till att köra på med sina lm-kedjor i princip. Jag gick efter ett mönster till botten på den som håller bollarna men vilket tyvärr inte syns på bilden.
IMG_20200115_102602.jpg

Det är väl hur en vill ha botten som spelar roll. Egentligen kan en ta vilket cirkelformade mönster som helst och sedan börja göra lm-bågarna större och större för att sedan något mindre och tänka ut något bra handtag och så är nätkassen klar.

Jag har gjort efter Hobbiis beskrivning förut som har varit till hjälp när jag gjort min egna variant (den blå). I min frivirkade gjorde jag en cirkelbotten med den vanliga ökningen i magisk ring (6 fm i ringen, 2fm i varje så det blir 12 fm. Virka en fm, öka i nästa varvet ut. Virka två fm öka i nästa varvet ut och så fortsätter jag så tills jag endast ökade i var åttonde maska. Sedan 3 lm bågar varannan maska, sedan 5 lm bågar i alla bågar några varv för att sen köra på nio varvet ut). Här nedan ser du en halvfärdig nätkasse:
20200115_102115.jpg

Den är i skrivande stund nästan helt klar. Kanske ni får se den längre fram.
Jag har precis fått hem garnet jag ska använda till en beställning jag har fått och kan knappt vänta med att börja med den! Men vad det är får ni se längre fram!

Ha en bra torsdagskväll… Nu laddar vi inför FREDAG!

Fredag

Det är fredag, som du redan visste, eftersom att den nästan är över.
Jag sitter och nattar barn och tänker liksom alla att det var skönt med en kort vecka. Att nu är det helg igen….
Tji fick jag. Jag ska plugga imorgon. Bli färdig med en uppgift som ska vara inne på måndag senast kl 12. Det blir jag, eller vi (då det är en paruppgift). Vi blir klara. Men en önskade ju att det redan var över. Sedan är det bara full fart in i det självständiga arbetet. Det sista innan jag kysser skolan goodbye. För denna gången. Jag kommer säkert tillbaks när jag jobbat några år och ska plugga nått annat. För även om det är skönt att det snart är över så är det extremt kul att lära sig nya saker och se hur en utvecklas och perspektiven breddas. Allt ändras inom skolvärlden och jag måste hänga med. Kanske läser jag till specialpedagog, kanske läser jag till rektor eller varför inte ateljérista. Det vore en dröm. Två flugor i en smäll. Att jobba med skapandet tillsammans med barn!

Men jag ska njuta av denna fredagen först. För än är det inte lördag!
Trevlig helg på er!

Ps: Glöm inte att jobba med något du älskar. Livet är för kort för att gå å stå ut.

Nytt år, nytt jag.

Ni som ändå brukar titta in här titt som tätt kanske nu tror att ni kommit fel då det inte längre ser ut som det brukar kan jag lugna med att säga att ni har ändå kommir rätt.
Det är fortfarande Turez som sitter bakom knapparna men istället för hjärnspöken och två små barn(som nu är stora) i headern finns det nu en salig blandning av livet.

Min tanke är att försöka vara lika aktiv här som jag var förr. Åtminstone när studierna är över och jag förhoppningsvis har mer tid till att printa ner några rader här.

2020 är i alla fall här. Och det är väldigt svårt för mig att förstå. Den 5 oktober 2015 började jag studera och då lät 2020 väldigt långt borta men nu är jag snart där. Snart tar jag examen och det ska verkligen firas för som jag och mina studiekamrater har kämpat och stött och blött tankar och idéer. Vi alla har vuxit som personer och jag känner mig helt annorlunda idag än för just 5 år sedan. Kanske lite därför det nya utseendet på bloggen? Ja, kanske är det så. Ett nytt kapitel i livet krävde kanske en uppfräschning här.

För er som inte vet så driver jag även instagramkontot design_by_ek där jag försöker lägga ut allt slags skapande jag gör men även där kan det eka tomt mellan gångerna då plugget och själva livet tar för stort utrymme.

Ibland mår jag inte helt bra men jag mår bättre än någonsin. Ni kan läsa om mina dåliga dagar längre bak i bloggen. Men nu blickar jag framåt. För 2020 har mycket att se fram emot.
En kompis till mig fick just barn, samma vän gifter sig i sommar. Jag sa se Johanna Nordström på Kalmar teater i vår, jag tar examen och den absoluta höjdpunkten som nästan slår allt är ju HÅKAN HELLSTRÖM på Ullevi! Längtar!!!

Så 2020, jag är laddad!

Det kreativa.

Jag virkar, gjuter betong, formar saker i lera, skriver, ritar, målar på canvas… allt som har något kreativt i sig älskar jag.

Jag älskar att få ett material och sedan göra vad jag känner för med det. Att det är jag som bestämmer och att det inte finns något rätt eller fel utan jag kan helt utgå ifrån mig själv.

När jag ser tillbaks på mitt liv har det alltid funnits något kreativt i min vardag. Som yngre var det mycket skrivande. Och det fungerade även som ett slags helande. Ord som behövde komma ut.

Men nu när jag behöver vända mig inåt så är det ofta virkning eller att göra något med händerna som gäller. Jag har en hel hög med massa virkprojekt som jag numera bestämt mig för att avsluta innan jag ens får börja på något nytt.

Tror ni det funkar? Nä. Men bättre än förut. Småsaker som går snabbt att göra smyger sig alltid emellan.

Är det en, för mig, påfrestande situation hemma. T.ex . Inför en middagsbjudning, kalas, eller en massa måsten så brukar allt hopa sig i min skalle. Jag har med stor sannolikhet en diagnos haha. Och för att då kunna sortera och strukturera alla måsten hjälper det om jag får sjunka in i något kreativt för en stund. Några varv på ett virkprojekt kan räcka. Det är allt som krävs för att jag ska kunna ta tag i allt sedan. Då har jag en plan. Och så börjar jag där. Det ser säkert dumt ut när t.ex. Kristoffer vet om allt som vi ska göra och jag sätter mig å virkar.

Men när det blir för mkt tankar i huvudet måste jag göra det. Annars gör jag inget alls. Jag har precis hittat en annan sak som hjälper mig att hålla fokus. Jag lagar sällan mat för jag glömmer bort att jag gör det och bränner vid allt för att annat kommer emellan(barnen ropar, jag hittar något intressant i ett annat rum etc). Men jag blev tvungen att börja med maten i veckan för att Kristoffer kom hem senare och då tänke jag att jag kunde ta på mig hörlurar och någon podd(har aldrig lyssnat på sådant förr men gillar det allt mer). Och VET NI VAD? Jag kunde slutföra en hel måltid för att jag inte stördes eller avbröts utan hade maten och lyssnadet som fokus.

Det är ett vinnande koncept. Jag känner det på mig. Det är något meditativt i det kreativa. Många tankar med knutar på blir upplösta. Och jag finner en inre frid. Och den har jag aldrig riktigt funnit förut. Och det beror nog på att endast skriva, eller att endast virka inte är nog. Jag måste ha tillgång till allt. Det är för min mentala hälsa och jag är så glad över att jag har två kreativa barn som även dom gillar att skapa! En fin sak att göra tillsammans.