Om turez

I min blogg kommer jag bjuda på det ena och det andra och tänk på att det mesta som skrivs är ifrån min synvinkel om det är ur någon annans så kommer det också att nämnas. SÅ ATT ingen blir upprörd i onödan! OM ni vill veta mer om mig kan ni alltid titta in under fliken "Vem är Turez?" Om ni inte är nöjda då så läs min blogg eller skriv i gästboken som också finns som flik inne på bloggen..... All my love/Turez

Vår? Nä, försommar.

Idag (och hela helgen) är det vårmarknad här i Bollnäs. Det ska vi gå på.
Imorgon.
Idag ska jag och Alexis storhandla innan pappsen kommer hem från jobbet.

Innan dess ska vi njuta av lunch på balkongen.
Och eftersom att det inte går att ha något annat än kjol/klänning i detta väder så måste jag raka benen och smörja in dom i fuskbrunt.
Ikväll vankas det mat ute på Alexis farbrors altan.
Dessutom har mina Mary kay-produkter anlänt så det ska jag börja med ikväll.

Och så underbara Loreen som gick vidare till finalen. Vi satt faktiskt och laddade inför det elfte nummret. Att det skulle bli storslaget på något vis.
Nix.
Direkt när hon öppnade munnen(skulle vilja skriva käften men det låter elakt) så var det som om hon hade tunghäfta. Inte alls lika bra som förut. Ändrat på ett vinnande koncept?
Det återstår att se. Tagga för fan Loreen.
Vi ska vinna.

Stor i orden, stor på jorden.

 

Solen skiner och det finns ingen anledning till att sitta inne…
Jo, det gör det.
Alexis sover så jag får vänta innan vi vandrar ut.

Jag såg en hel eftermiddag ute i solen framför mig.
Kanske till och med ta med oss maten och äta ute. Inte på balkongen utan på gården.
Men ack. Jag hade helt glömt att jag hade träning ikväll också så då hinns inte sådant med. Vi får nöja oss med balkongen.

Jag har länge velat göra ett inlägg om var Alexis befinner sig i livet så här kommer det.
Tycker mest om:
Att jagas. Eller före det kommer det att höra saga. Vet inte hur många gånger jag har läst ”Bara två” av Kerstin Svevar. Hon hämtar en bok och trycker upp den i ansiktet på en och uppmanar oss att läsa.
Hon tycker om att blöta ner håret för att sedan få det kammat.
Men inte att schamponera det, det är inte alls kul!


Senaste nytt: Att den femte och sjätte tanden är på G. Och att hon går minst 5 steg åt gången. Igår gick hon från vardagsrummet till hallen. Helt otroligt. Hon blir stadigare på stegen för varje dag som går (nästan en ordvits där ”Efter varje dag som går”).

Mat: Älskar fisk med potatismos.
Tycker inte om att dricka mjölk.
Äter nästan helt och hållet hemlagat. Burkmat är enklast om man är på resande fot.
Vi varvade burkmat med hemlagat förut men nu äter hon det vi äter.

Utseende: Hon älskar mitt diadem så jag funderar starkt på att köpa henne ett eget.
Hon blir så glad när hon får ha mitt diadem på sig och då brukar jag säga: ”Amen vad du blev tjusig”, ”Är du tjusig?”.
Varpå hon några gånger sagt ”Tschuig”. Så galet sött.

Ord vi tror hon kan:
Katt=att
Där=dä
Tjusig= Tschuig
Tack=ack
Macka= acka.

Kan verka som många ord för en 13 månaders bebis men det här är bara vad vi tror och vår kommunikation baseras på det här. Hon säger och pekar och är nöjd sedan när vi fattat rätt.
Katt säger hon när hon ser katten eller pratar om katten, även när hon ser hundar då hon tycker att även de är katter.
När vi tar fram smörgås på morgonen pekar hon och säger acka. Hon blir arg om hon inte serveras just macka.
Där säger hon så fort hon har något att peka på som hon inte kan namnet på.
Tack efter att hon fått något eller vi säger varsågod.
Sedan vid några tillfällen när vi har skålat med hennes vattenflaska och vi säger skål så har hon härmat efter, till och med tagit egna initiativ till en skål och samtidigt sagt Khal.

Utveckling, utveckling men i det stora hela är hon en livlig tjej. Glad, nästintill alltid.
Blir arg om hon inte får som hon vill och då kan man förvänta sig en utskällning.
Hon kan till och med skälla på katten (Ville). Härmar säkert oss när vi säger åt honom när han klöser på sådant han inte får klösa på.
Tänkte på det igår när jag sa ”Nenenene” till Ville när han klöste på Alexis soffa.
Några sekunder efter så hör jag Alexis ”nanenanane” och svängde på armen och kollade på Ville.

Hon förstår så mycket. Innan jag fick barn trodde jag aldrig att en ettåring ändå är med så mycket som hon är. Förstår jättemycket om vad vi säger, vad vi pratar om så det är nästan att vi får ta till engelska vissa gånger iaf om det gäller mat. Om hon hör att vi pratar om macka så ska hon sticka till skafferiet och sitta där och peka och SKA HA en macka.
Om jag frågar om vi ska gå ut och visar henne sin jacka så hämtar hon sina skor.

Jag har ju ingen nära kontakt med någon annan ettåring så jag vet inte om det är så här de gör, de små liven. Skulle vara nice med en lista ifrån er mödrar som jag följer som även ni har en ettåring, eller däromkring i alla fall. Hur är det hos er? :)
Eller ni som har haft småbarn, hur var era barn i denna åldern?

 

Underbara helg

Helgen kändes som rätt lång ändå.
Vi har tagit det lugnt mest.
I fredags käkade vi bakad potatis med skagenröra. Hur jävla gott var inte det då?
Super!
Jag visste inte hur mycket jag saknat den rätten förrän jag åt den.

Vi gick en promenix runt om i Bollnäs och tog en omväg förbi coop och köpte Nystart, bröd i LCHF-stil, och glass. Så traskade vi hemåt igen. Vi käkade lunch på balkongen för första gången i år och det var till Alexis förtjusning. Hon fick kungliga mellanmål lördagen till ära nämligen fattigariddare. Jag älskade det som barn så nu fick Alexis smaka på livets goda ting. Hon åt utan protester. Jag ska prova på att göra chili con carne till henne på fredag när vi får pengar så att jag kan handla diverse bönor som behövs.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Bilder från helgen… konstigt att det enbart är på Alexis ;)

Men åter till helgen.
Vi tänkte tagit lunchen på Bolleberget igår om vädret var stabilt men i lördagskväll fick jag en förfrågan om att medverka i en visning av Mary kay”s ansiktsprodukter. Där vi fick prova diverse krämer osv. Det bjöds dessutom på fika.
Jag köpte en del produkter vilket brände till i plånboken men det är dryga och mycket bra grejer. Bara efter första användningen så kändes min hud annorlunda.
Vi provade även peeling på läpparna vilket jag senare på kvällen upptäckte var himla effektivt och härligt.
Slipp flagnande läppar och lypsyl i oändligheten.
Men det var inget jag inhandlade för jag tänkte att det behöver jag ju inte men nu när jag fått se effekterna av det så gav det ringar på vattnet men det får bli en annan gång.

En annan gång kanske det blir redan på nationaldagen då jag ska gå på ”spa”behandling med samma gäng. Fast istället för ansiktet är det då fokus på fötter, ben och rakning.
Spännande!

Byte i kosten, igen, eller?

 

Lchf har ju varit väldigt lyckat för mig, förutom då jag har syndat.
Men annars så har jag verkligen trivts med den dieten.
Nu är det så här att trots all framgång så börjar jag sakta men säkert sakna en god macka med tex majonnäs på.
Nu kan jag ju äta ett LCHFbröd med majonnäs på och det smakar gott men det är nått särskilt med annat bröd än LCHF.

Jag har inte viljat ha LOWCarb brödet tidigare för det innehåller för mycket kolhydrater för den sortens LCHF jag kör men nu kan det vara ett ypperligt tillfälle att åtminstone testa just för att de är mer kolhydrater men inte fullt lika mycket som i vanligt bröd.
De brödet kanske ger samma känsla som jag är ute efter.

Dessutom så har jag aldrig tänkt på vad jag äter tidigare utan ätit det som fallit mig in. Nu tänker jag hela tiden på det, nästan.
Ta en chokladbit, en drink och jag får dåligt samvete och måste genast boka in 2 nya träningspass även om jag nu tränar fyra gånger i veckan. Imorgon tex ska jag på två pass bara för att Kristoffer är ledig och för att jag åt glass i helgen (som säkert redan är borttränad).

Det har blivit för mycket tänkande. Jag gick in i det här för att jag ville ha en förändring och det har jag verkligen fått. Nu ska jag testa något som jag aldrig gjort tidigare.
Tallriksmodellen.
Det är av flera anledningar som jag nu överger LCHF och alla kan jag inte gå in på riktigt än.

Jag tänker inte frossa i pasta, potatis, vetemjöl, godis. NÄ.
Jag tänker nog inte käka pasta alls. Men potatis, med en god sås och en fläskig köttbit.
Äta normal storlek, tugga maten ordentligt osv.

Nått gott en gång i veckan och inte för mycket. Det kommer aldrig bli som förut då jag och Kristoffer gärna ville ha nått gått varje kväll vissa veckor. Eller verkligen vräka på med godis när helgen smög sig på. Men så kommer det inte bli. Jag ska unna mig men inte föräta mig.
Som Mårten i Biggest Loser säger: ”Gör av med all energi som du tar in”
Och har jag unnat mig så måste jag köra 100% på träningen.

Jag är bara så rädd att jag ska gå upp allt jag gått ner så fort jag ändrar på det vinnande konceptet. Jag menar, jag tränar ju ändå så mycket jag har tid för och tallriksmodellen är väl bra?

Eller?

 

Kalmar och Göteborg

 

Om ca en månad åker vi till Kalmar för att vara där några dagar innan det vankas resa till GBG med familjen.
Känns konstigt att det snart är juni. Dessutom snart ett år sedan som farfar dog. Det känns fortfarande konstigt att ”utesluta” honom i allt. T.ex den kommande semestern på västkusten.
Men vi ska roa oss och ha honom i vårt sinne, på det sättet är han med ändå.

Innan det bär av till västkusten så ska jag träffa kompisar och delar av familjen som inte ska med, av olika anledningar, till GBG. Jag kan säga redan nu att jag INTE kommer att besöka Blekinge den här gången. Vill ni träffas kom till Kalmar, helt enkelt.
Vi tänker i alla fall kika in Öland lite och äta Kroppkakor i en bod någonstans.
SOMMAR alltså.
OCH JAG LÄNGTAR till jag och min familj bor i Kalmar.

För det är våra planer. Vi har pratat om det mest mellan oss själva, de senaste året, just för att det säkert är en del som absolut vill ha oss på de här breddgraderna.
Jag saknar närheten till havet, släkten och vänner. Här har jag bara några få. Inga riktiga bundisar direkt. Inte sedan Frida flyttade till Västerås och dit är inte mycket längre till från Kalmar än vad det är mellan Bollnäs och V-ås. Så det är ingen fara i taket.

Det ligger i framtiden. Vi hade hoppats på nästa år men har insett att det inte kommer att hända då vi vill ha ett barn till innan vi flyttar. Och så ska det fixas med jobb osv innan någonting som helst ska hända. Dessutom måste vi spara pengar så vi har råd med flyttstäd, flyttfirma osv. Det är ju ändå ca 70 mil att flytta. Då vill vi ha med oss allt på en gång.
Någon som har några bra-att-tänka-på tips när man ska flytta långt, med barn och hela den biten? Många frågor som ska lösas men när allt är klart och livet kommer på banan igen. Oboy!

Ni kanske tror att jag fått tvinga min norrländska kille till att flytta till de småländska skogarna, så är inte fallet.
Och i början av vårt förhållande längtade jag inte alls tillbaks till Kalmar och jag skulle aldrig flytta dit igen om det inte var så att Kristoffer också är med på noterna till 100%.
Jag har frågat honom alla de där frågorna som jag ställde mig när jag flyttade hemifrån och direkt upp till Gävle.
Sagt hur det kanske kommer kännas. Här bor hans bror och utanför Gävle bor även hans pappa så han kommer sakna dom, såklart. Närheten till dom. Hans mamma bor redan långt bort och antagligen kommer de träffar ungefär lika ofta som de gör nu.

När farfar dog sattes verkligen den här bollen i rullning. Alla tankar på vad jag har missat. Kalas jag missat, alla festligheter. De skapar minnen utan mig i dom och därför vill jag flytta tillbaks. Och jag säger det igen, jag skulle ALDRIG tvinga Kristoffer att flytta med mig och jag skulle aldrig flyttat utan honom. Hade jag tvingat honom hade han inte trivts i Kalmar ändå och då hade jag anklagat mig själv och mått dåligt för att flytten gjort honom olycklig. Vi är helt klart lyckligast när vi är tillsammans.

Detta inlägg skulle handla om vistelsen i Kalmar i sommar, inte om att vi skulle flytta dit. Men längtan är så total så därför slank jag in på den biten. Dessutom så tror jag att jag ska plugga när jag flyttar dit. När jag har kommit på vad det är för utbildning jag vill gå.
Plugga med två barn, någon som har erfarenhet av det?

Först ut, sommar (vi som inte ens haft en bra vår).

 

Geblod.nu

Dagens goda gärning

image

Inte att parkera gratis utan jag har lämnat blod.
Det var ett tag sedan just för att jag varit gravid å fått barn å då måste det ha gått lika lång tid ogravid som gravid.

Jag är nålrädd. Diggar inte att se mitt blod sippra ut. Men jag får inte ångestattacker, äter inte någon medicin, mår bra efter tappningen.
Alla vill väl göra en god gärning?
Alla vill väl, om de kan, rädda liv?
Bli blodgivare idag.
Eller läs åtminstone om hur det går till på www.geblod.nu

Du får fika och valfri present efteråt.

Postat med WordPress för Android

Helgen sumeras i bilder

Lördagsmys, söndagslek och så lite träning och syndat lite glass på det.

Detta bildspel kräver JavaScript.

PS: Alexis tyckte inte att sand var gott.

Byta framrutan på bilen

Min lilla skruttenutta har börjat klättra på allt och ska försöka komma upp i och på allt.
Vilket resulterade till att en stol föll nästan pladask ner. Jag var på min vakt för jag hade sett det där scenariot innan så hon klarade sig men chocken sköljde över henne så det blev några tårar. Lilla gosungen.

Dessutom så ville hon vakna kl fem idag. Hon har sovit hela natten (hon brukar alltid vakna en gång per natt för att somna om när vi sitter bredvid hennes säng) så då vill man väl gå upp extra tidigt. Inte ville hon mysa mellan oss en timme till. Jag kan gå med på uppstigning kl 6, inga konstigheter.
Men det gick liksom inte att förhandla så jag gick upp med henne så fick Kristoffer sova lite till innan han skulle bege sig till jobbet.

Jag trodde hon skulle somna direkt efter frukosten men det tog en stund. Sedan somnade hon och jag förväntade mig egentid i en timme. Det blev en halvtimme. Men efter de där tårarna som åsamkades av chocken somnade hon och sover än och lär sova åtminstone nån timme till.

Under tiden har jag hört med olika bolag för att se vad de tar för att byta framrutan på bilen. De har nämligen uppkommit en spricka efter ett rejält stenskott och det vill jag ha åtgärdat. Han på ena stället sa att det inte är så farligt, rutan kan liksom inte rasa in på mig.
Men jag vill ha det helt, snyggt och lagat.
Dessutom så kan jag få en fjäder fixad samma dag om jag tar det på Bilmetro. När jag var på besiktningen så sa de att en fjäder i vänster framhjul var brusten och kan behöva bytas. Så det ska jag boka in i framtiden så att bilen klarar av alla mil som ska köras i sommar, som vanligt.

Baddräkt eller UV-dräkt?

Innan jag fick barn så undrade jag hur föräldrar som satte på sina barn (tänk om meningen slutade här) sådana där UV-dräkter tänker egentligen. Stackars barn.
Men, nu är jag en förälder själv och har stått i valet och kvalet om det ska vara en vanlig baddräkt eller en uv-dräkt.
Det lutar åt uv-dräkt.
Just för att annars måste vi smörja in hela henne när hon ska sitta vid strandkanten och leka. Så därför får hon ha en söt strandhatt med en uv-dräkt.
Och så ska jag hålla koll på de som kanske glor på min unge och tänker hur fan jag kan sätta på henne en sådan där dräkt.
Fast glor någon åt vårt håll så kommer jag tänka ”Oj, de tycker verkligen om mina bilringar” eller så skulle jag tro att tuttarna hoppat ur bikinin på mig och snabbt kolla om de sitter på plats.

Men åter till ämnet, så vad kan en uv-dräkt kosta?
För mycket enligt mig så därför försöker jag buda hem en på tradera. Vi får se hur det går, jag är inte den enda med samma resonemang.
Där hittade jag även uv-dräkter med barbapapa som man kunde köpa direkt och det vore ju perfekt för min lilla prinsessa men den kostar 200 kr.
Går det att få det billigare så gärna för mig.
Vinner jag inte budgivningen på den jag har i sikte nu så kommer vi nog köpa en barbapapadräkt just för att hon nästan MÅSTE ha en sådan.

Och en solhatt ska vi med köpa, gulliga klänningar, coola kjolar, hink och spade, solglasögon (även dem ska köpas på tradera) osv. osv.
Så hon blir en riktigt fin sommarbrutta.
Jag borde också förnya garderoben innan sommaren men säg den småbarnsförälder som är bra på att köpa kläder till sig själv?
Så det får vänta.

Jag har tänkt på det där.
Det heter ju småbarnsförälder, hur länge är man det?
Sedan är det tonårsförälder.
Heter det vuxenförälder sen eller är det då det bara blir förälder?
Egentligen ska jag väl inte sätta etikett på det hela.
Jag har bara en titel vad det kommer till föräldraskap och det är VÄRLDENS BÄSTA MAMMA.
Det hoppas jag bli varse om när det nalkas mors dag den 27 maj :)