ÅÅÅH… Ni ska bara veta.. Så jävla sur blir jag! Igår ringde Kristoffer till Netonnet för att fråga hur det blir med datorn vi har fått skicka tillbaks…. Jaaaa.. ÅÅH! Gissa hur det går? De har fastställt att det är fel på den. Men just den datorn har utgått ur sortimentet så jag kan inte få en ny!!! Inte av den sorten. Och vi har ju betalt osv. Så antingen så valde vi en annan eller så fick vi pengarna tillbaks.. Det kändes så fel att välja en annan när jag hade bestämt mig för den som vi fick skicka tillbaks..
Så irriterad. Varför skulle just JAG få den som inte funkade??? Vi kollade på deras hemsida vad de hade för andra alternativ och hittade en likadan fast lite ”sämre” än den jag först hade sett ut. Den hade ju verkligen allt jag ville och jag var så nöjd med mitt val. Jag valde den och visste att det var väntetid på den. Sen när jag väl får den så får jag skicka tillbaks den. Och nu får jag inte en likadan!!! Åh! Den jag ska ha nu är väl inte så mkt sämre men det är inte den jag valde ifrån början, det är de som är felet.
Tur att de ser likadana ut iaf. Det är bara vissa funktioner som skiljer dom åt. Jag får väl hoppas att jag blir nöjd ändå, att detta får sjunka in. Den jag valde nu hade de iaf i lager och de skickar den idag. Så den kommer i början av nästa vecka. Så jag får vänta…. Några dagar till. Men jävligt irriterad. Kan tänkas vara en småsak att irritera sig över ( bortskämda unge, du får ju en dator i alla fall ). Ni vet väl hur det kan vara att verkligen ha bestämt sig för en sak och sedan så säger någon att ni får välja bort den, ta något annat…
Det är irriterande. Men nog om det! Jag får ju som sagt en annan dator… Nu sitter jag här i min nya morgonrock som vi köpte i onsdags. Värsta ninjarocken 
Vi handlade en hel del i onsdags. Mest julsaker. I tisdags så bokade vi en matsalsgrupp som skulle levereras inom 7 – 14 dagar. Så vi får vänta. 4109 för ett stort massivt bord och sex stolar. Tycker jag var ett bra pris. Ska visa bild när vi fått dom 
Sedan så handlade vi två stycken kitt av pysselgrejer som är till att göra egna julkort. Så det har vi pysslat med nu i några dagar. En del ha fått ligga på torkning så att glitter osv inte åker av. Hoppas alla anhöriga ska bli glada när de får julkort ifrån oss. Här har vi lagt ner tid och verkligen tänkt ut hur vi ska göra. Borde ju ta lite bilder som man kan lägga ut så ni får se. Fast känns inte som om att jag vill göra det nu, för jag vill att de anhöriga ska bli överraskade och inte sett sina julkort i förtid
Undra vilka man kommer få julkort av iår. Jag tycker det är kul att skicka julkort. Önska nära och kära god jul. Även om man kommer göra det muntligt så är det ju ändå en rolig grej, att skicka julkort. Om man inte gör egna julkort så tycker jag att man ska köpa välgörenhetsjulkort eller vad man ska kalla dom. En del av priset går till ett bra ändamål. Om vi inte hade hittat dessa kitt att göra egna julkort så hade det blivit något sådant iår.
I helgen blir det mer pyssel. Städning i allra högsta grad och sedan pyntning. En del här i området som redan satt upp ljusstakar och grejer. Jag tycker att det är nu till helgen som man kan börja lite smått, annars känns det för tidigt. Nästan så att det känns för tidigt nu också. Men det är nu det börjar. Det är mindre än en månad kvar till jul. Så är det ju. Usch vad tiden går fort. Herregud. Snart ett nytt år.
Jag satt å tänkte på det när vi pysslade igår. Snart jul, snart nyår. Nytt år. Ett nytt år får ju en alltid att tänka på det året som varit. 2009. Hur har det varit? Det har varit omtumlande, iaf nu mot slutet. Annars hade varit ett bra år tycker jag. Det är mycket som blivit bättre i mitt liv. Bördor som har släppt. Det känns som om att 2009 var ett friare år. Jag är nöjd med året. Även om vissa mål inte nåddes, men det är bara att ta nya tag. Jag deppar inte för det ( utan för annat ).
Ett nytt år. Vi ska gå till ett nytt tiotal. VM i sommar där Sverige inte spelar ( böölaar ). NEE gud, nu blev jag depp över att tänka på det. Det är ju så hemskt. Usch. Jag som har sett fram emot detta VM å så ska Sverige inte spela, det blir absolut inte samma sak! Det är val i september. Detta valet så ska jag vara lite mer insatt i de olika partierna och verkligen försöka välja det jag tror på. Jag har aldrig förstått det där med att år ut och år in vara för ett och samma parti. Alla parti förändrar ju sig genom åren. Om det är bra eller dåligt, det är ju det man måste fråga sig. Jag var sosse vid förra valet, vad jag är 2010 återstår att se. Jag vill iaf vara insatt i partiernas ståndpunkter inför detta valet. Jag var det bara lite i förra.
Ska bli spännande vad 2010 har att erbjuda. Jag tar emot det nya året med öppna armar. Jag har ingenting att förlora, inte längre. Välkommen, välkommen.
Idag är det den 27 novemer 2009. Och idag ska jag på kursgrejern. Klockan två till fyra. Sedan vet jag inte vad som händer, kolla på tv och slappa. Imorron ha vi iaf sagt att vi ska städa osv. På söndag så blir det väl att gå på julskyltning här i ”stan”. Undra vad man ska äta idag, förslag? Gärna något lite annorlunda som man kan prova på
Ha en bra fredag!
Jag hade helt fått för mig att det var på fredag som vi skulle skaffa köksbord å grejer men det blir tydligen imorron. Det blir väl bra. Skönt med ett köksbord iaf. Känns inte som en riktig middag annars liksom. Nu är det ju inte så att vi sitter på golvet och käkar utan vi sitter i vardagsrummet vid bordet. Glor på tv samtidigt. Rolig middag. Känns bättre och mer civiliserat om man har ett köksbord.
Det där med kärleken är fortfarande inte lätt och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det gör ont varje dag, det han har gjort. Samtidigt som jag väldigt gärna vill vara med Kristoffer så känns det som om att jag går emot mig själv. Men jag försöker. Jag tycker att de får bära eller brista. Men det är jobbigt att vänta på hur det kommer bli, kommer det bära eller kommer det brista? Hur mycket jag än vill vara med Kristoffer och hur mycket jag än älskar honom så känns ingenting som vanligt, som förut. Att tänka framtiden med honom. Försöka tänka som förut, det är absolut inte lätt. Sanningen är väl den att jag inte ska tänka som förut, för det är inte som förut, Kristoffer har sårat mig, djupt.
Just nu så tänker jag stå ut med mina mixade känslor. Men varför känns det som om att det är jag som lider mest? Att det är jag som återigen ger i det här förhållandet? Det är Kristoffer som ska fixa med en psykolog, undra hur det går. När det händer. Jag orkar inte hur länge som helst. Och jag säger inte att den där psykologen kommer att lösa det så att vi kan fortsätta tillsammans. Det kan lika gärna bli så att jag kommer till mer insikt med att jag ska gå vidare i mitt liv, med allt vad det innebär. Det kommer bli otroligt svårt. Men frågan är om det inte går fortare att göra det än vad det tar att försöka lappa ihop detta förhållande….
Ska man flytta isär för att sedan kanske hitta tillbaks till varandra, ska man stanna å kämpa eller ska man gå skilda vägar och bara vara kompisar… Jag vet inte. Det är så jobbigt. Alla tankar, sveket, alla känslor. Det är ju inte bara min kärlek som jag velat spendera livet med som jag går miste om, det är min bästa kompis. Jag hoppas av hela mitt hjärta att vi kan fortsätta vara kompisar om det är så att jag kommer fram till att gå vidare.
Känslor, vad ska dom vara bra för?
Fast många gånger så tycker jag det är härligt med känslor. Känna medlidande eller glädje för andra.. Det är ju de bästa känslorna. Tycker jag. Visa att man bryr sig och att man kan glädjas för andras lycka och framgång. Det är inte många som kan det. Utan fnyser bara för att de själva säkert hade velat lyckas. Jag vet att sådan var jag i mina yngre dagar. Men allt handlar om att växa upp, känna att man är nöjd med sig själv å sitt eget liv. Antar att de är det man måste göra innan man kan glädjas åt andra. Vad vet jag. Säkert många som har medlidande i den situationen jag har med min kärlek. För jag vet att så många av er en gång va i samma båt. Nu ska vi bara se till att ro i land det här också!
Min lillebror har börjat blogga igen. Så titta gärna in till honom!
JIMEEH!
Längtar tills jag ska till Kalmar. Jul å grejer!
Denna veckan innebär löning för många. Eller för alla.. Som har ett jobb. Däribland min pojkvän. Denna dagen är som något heligt här hemma. Då blir det dollartecken för Kristoffers ögon och här ska de shoppas. Han har redan gjort en lista för saker han ska köpa. Och det mesta, eller allt, är ju till hemmet. Så det är ju inte direkt onödiga saker. Vi har ju tex inte inhandlat ett köksbord än, så det ska inhandlas.
Julpynt och bra å ha grejer ska köpas. Sedan ska kyl och frys fyllas. Jag drar ju givitvis min stå till stacken jag också, men det är absolut inte lika mkt som Kristoffer. Eftersom att jag inte har ett avlönat jobb än. Det ska bli roligt att köpa en klätterställning till Ville så att han får sin egna lilla grej. Han har ju sina gömställen han också. Idag innan jag skulle iväg så tänkte jag att jag skulle kela med honom. Men jag hittade honom inte.
Jag kollade på alla ställen som han brukar vara, under sängen, under en av våra soffor, i garderoben där han brukar ligga, i köket, i badrummet. ÖVERALLT som jag kunde tänka mig. Han brukar även ligga under täcket i vår säng men inte där heller. Jag bara vaaart är han. Så kollade på balkongen om vi råkat stänga honom ute. Men nee… Jag hör ju inte att han piper någonstans heller.. SÅ SLOG det mig.. Jag stängde ju Kristoffer garderob utan att titta in där.. OCH gissa vem som låg där inne å sov som om att ingenting hade hänt?
Ville the king! Så han beslöt sig för att vakna lite å sätta sig å äta. Men han ville inte äta utan sällskap så jag fick sitta bredvid honom medan han åt. Ibland så vill han det, han är ju väldigt sällskaplig av sig vår lilla bebis. Ska bli roligt å se om han kommer tycka om klätterställningen lika mycket som han gör att ligga i vår säng å lata sig. Vi ska ha en klätterställning som har ett litet kryphål. Som jag hoppas han tycker om och inte känner sig rädd för Vi ska väl göra vad vi kan för att han ska tycka om ställningen.
Första advent på söndag. Så det innebär lite pyssel i helgen. Kristoffer ska inte jobba denna helgen, inte nästa heller. För den 5 december ska vi på en liten utflykt. Men iaf, denna helgen som kommer så ska ju adventsjulstaken fixas. Vi har köpt en korgliknande sak som vi ska pyssla med. Lägga mossa i å fixa ljus. Så i helgen har vi en del att göra med. Nästa helg som kommer så har hyresgästföreningen fixa så att vi som bor här i området få åka till gälve, till valbo köpcenter där ikea och allt ligger.
Man skulle anmäla sig på torsdag. Betala 50 kr ( 25 kr/ person ) i avgift som man sedan kommer få tillbaks på resan. Så resan är gratis. Jag och Kristoffer tänkte liksom ” varför inte? ” Så vi ska dit. Det blir vår lilla utflykt. Så där ska det väl hittas lite fler julklappar också. Se om vi hittar något på ikea när vi är där.Trevligt kommer det iaf bli, hoppas jag
Måste ringa bovärden också. Om taklampsgrejerna som är av de äldre slaget. Ska höra om han han byta ut de så vi kan fixa taklampor. Sen så är det en lampa i köket som jag ska höra om de kan fixa. Men det kan dom nog…
Så just nu har jag en massa borden. Vad jag borde å måste göra. Men jag har inget problem med det. Iaf inte när vädret är som de är. För då kan man sitta inne å pyssla!
Nu ska jag ägna mig åt att slappa lite. Kolla på tv. Ikväll är det ju Ullared! Igen
Idag är det lördag och precis som vädret sa så är det sol. Vad ska man göra med det? Inte sitta inne iaf. Klockan är elva än så länge. Jag fundera på att vakna till lite och ta mig en promenad.. Men vill inte gå själv så väntar väl på att Kristoffer ska komma hem. OM han nu orkar att ut å gå efter jobbet. Men det tror jag väl
Igår så vet jag inte hur det var. Men för det första så satte sig Kristoffer på sina glasögon och blev såklart irriterad över det. Dom blev helt snea och han måste inkassera nya. Snarast möjligast. Han har ju haft sina ett bra tag så det är väl ändå dags för nya. Han kan ju trösta sig med det. Sedan, när vi varit å handlat förnödenheter till middagen så utmanade han mig i vem som kan cykla snabbast. Hans cykel är mycket sämre än min. Han måste trampa sjukt mycket för att komma någonstans medan min glider.
Han tog i som tusan och cyklade kaxigt förbi och frågade ” hur går det för dig?” samtidigt som hans kedja hoppade. Då slutade jag tävla för det vore ju oshysst eftersom att hans kedja hoppade. Så jag saktade ner å kollade hur det gick för honom. Han cyklade över gräsmattan mot vår port för att pakera cykeln. Jag cyklade cykelvägen som var kvar ner dit. Och så säger han att han vann!!!! Det gjorde han ju inte. Jag la ju ner tävlingen för han kedja hoppade.
Och dessutom tog han en genväg, det är ju fusk. Så absolut inte. Isf vann jag. Jag kom ju fram med en hel cykel. Vi satte hans cykel uppåned å skulle fixa kedjan ( som dessutom behöver oljas ). Jag har alltid tyckt att det är oerhört lätt att fixa kedjan på en cykel men mitt knep verkade inte funka.. Efter kanske tio minuters fixande så funkade det.. Just för att jag hade försökt rulla hjulen åt fel håll så jag satte i bromsen hela tiden när jag skulle testa att få igång kedjan.
Då är det inte undra på att det inte går… Men nu är den fixad. Idag tog han min cykel till jobbet. Och det var inte för att hans cykel inte GÅR att cykla på. Bara att min är lite bättre.. Eller ganska mycket bättre. Även om han inte vill erkänna det hehe. Så han flög nog till jobbet idag. OM man jämför med hur hans cykel för sig. Igår fick han frityrstänk på munnen när vi lagade mat. Det är ju jävligt varmt men det gick ganska bra ändå. Lindriga skador. Så det verkade som om att det var fredag den trettonde för Kristoffer igår än förra veckan.
Allt fixar sig alltid. Iaf oftast. Vi har iaf fått iväg min dator och jag väntar hoppfullt på en ny. Snart! Hoppas på nästa vecka.. Orkar inte vänta mer! Jag får stå ut med denna så länge.. Som verkar sköta sig bra nu när det vankas ny. Han känner väl att han snart ska bytas ut å måste försöka övertyga mig åt att han duger. Klart han duger, emellanåt. Så därför skänker jag honom vidare. Till brodern.
Idag ska jag gå en promenad i finvädret. Men först ska jag nog ut å gå som sagt. Vi får se om det blir nu snart eller när Kristoffer är hemma. Vi skulle behöva städa här också. Men det får isf bli imorron när det ska bli sämre väder igen. Hur ser er helg ut, vad händer?
Jag är fortfarande arg för att den datorn jag beställt och väntat på inte fungerade när den väl kom hit. Eller datorn funkade men inte skärmen. GAAH! Jag får vänta igen helt enkelt. En vacker dag kommer de skicka en fungerande dator till mig. Det är det man får trösta sig med…
Från en sak till en annan. Solen ska tydligen skina här en hel del på lördag. Det kan man ju se fram emot. Då vågar man sig ut en längre stund antagligen. Kanske ska gå en runda då. För när det piskar regn eller snö på ens kinder å man knappt ser sina egna steg så vill man hellre stanna inne. Väl inne så är man för dystert inställd till att göra något. Eller så gör man något helt enkelt. Hela november har varit grå. Både på himlen å inuti själen.
Ingen bra kombo. Lite sol kommer göra gott. Igår bakade jag blåbärspaj. Den blev himla god. Satt som en smeck. Mer av den varan idag, för det blev ju såklart över Kristoffer är på jobbet, har inte frågat om han ska jobba i helgen men antar det.
Jag har iaf bestämt mig för att åka till Kalmar över hela julen. Så blir förhoppningsvis nere ett tag. Vi får se hur det kommer att gå. Vi i familjen har iaf bestämt att vi ska fira julen på annandan. För pappa jobbar både julafton och juldagen. Och det är hos honom alla ska vara. Så det får bli så. Eftersom att vi inte firar julen ( som ca 90 % av alla andra i Sverige ) från de ursprungliga varför man firar julen. Med gud å jesus, jungfru Maria och Josef i spetsen. Utan mer för att ha familjen samlad, ha en bra familjetid.
Äta god mat ( kolla på kalle, fast inte på annandan ), byta julklappar med varandra. Det är ju det eviga dilemmat. Vad man ska köpa. Men jag har kommit på å vet lite vad jag ska ge. Inget jag tänker ta upp här eftersom att familjen läser bloggen. Egentligen så tycker jag nog inte om julen. Jag tycker om att man träffas å käkar mat å att man kan få det man önskar sig i present. Men inte själva grejen att det måste kallas julen.
Eftersom att julen härstammar i kristnas heliga bok som jag inte ens tror på så känns det fel på något sätt. Men det är en svensk tradition. Så jag antar att man får ta efter. Kommer nog aldrig hitta en kille som inte vill fira jul. man kan ju fira osv, men inte kalla det jul. Inte vet jag. Jag antar att det är jag som får helt enkelt kalla det julfirandet. För så illa är det ju inte med tomatar och troll.
När ska man egentligen börja pynta hemmet. Är det till första advent? Man kan ju börja lite smått å lägga på mer och mer allt eftersom att julen närmar sig. Eller vadå? Hur gör ni? Tips…
Snart ska jag ner till min kursledare så att han får skriva på min närvarorapport.. Money, money. Sen när jag kommer hem har jag lite uppgifter att göra eftersom att jag är ledare för ett nytt grupparbete som vi har i kursen. Sedan så ska jag söka lite jobb också. Det dagliga livet liksom.
Hoppas ni får en bra dag helt enkelt
Jag har en god och en tråkig nyhet. Vi kan ju börja med den goda nyheten. Igår fick jag min nya dator!! Tänka sig efter alla veckors väntan. Jag och Kristoffer gick å hämtade paketet. Jag var väl mest uppåt för det och hade brådis hem för att öppna paketet. Vilket vi också gjorde. Den var snygg och verkade funktionell. Jag satte i batteriet och sedan strömsladden och så skulle man trycka på PÅknappen. Vi väntade på de där instruktionerna som skulle komma på skärmen om hur man gick vidare sedan. Men det kom aldrig. Det är det som är den dåliga nyheten.
Skärmen ville inte funka helt enkelt. Vi försökte igen. Stängde av och sedan på. Skärmen är död. Kristoffer ringer support för HP. Han ber oss göra några åtgärder. Ingen lycka. Antingen fel på skärmen eller grafikkortet. Vad, det vet vi inte. Så vi ringde till vår leverantör, netonnet. Vi berättade att vi ringt support å gjort vad de sagt att vi kan tänkas göra. Netonnet sa att de skulle skicka en särskild returlapp som vi ska sätta på paketet å lämna in på posten.
Så den väntar jag på nu. Om den kommer idag eller imorron är frågan det. Så tack för datorn men ge mig gärna en som funkar. Så om jag har tur så får jag väl datorn nästa vecka.. Eller så får jag vänta längre. Eviga väntan hela tiden. Nu när jag äntligen fått datorn så ska jag få vänta ännu mer. Jag hade verkligen sett fram emot detta. Men nix. Jag ska vänta lite till. Men den som väntar på något gott…. Väntar fan alltid för länge!
De tar väl emot datorn kollar så att allt är med som de ska, provar väl den och om den inte funkar så antar jag att de skickar en ny och sedan försöker åtgärda problemet med den jag fick. Inte vet jag. Jag vill bara att de skickar en fungerande dator NU NU NU! Jag väntar nästintill otåligt. Inom sinom tid så får jag den. Förhoppningsvis fungerande…
Annars är allt som vanligt. Sedan jag å Kristoffer blivit sambos så har vi gottat oss alldeles för mkt så de kilorna jag svettades bort i somras är nu säkert tillbaks. Jag har inte vågat väga mig. Jag fundera på att leva på sallad i en hel månad. Olika sortes sallades, vad tror ni? Jag är fortfarande på jakt efter den perfekta sportbhn. Sen kan ni lita på att jag är på närmsta gym å svettas som en gris på ett rullband. Här ska det brännas!
Det är roligt att träna och bra för kroppen. En förändring kommer ske och jag siktar på en långsiktig förändring. Lättare att hålla sig där då. Såg på ett program igår där de sa att har man en gång skapat sig en del fettceller så kommer de alltid finnas där å vara hungriga även om man har lyckats gå ner i vikt. Vilket säkert betyder att jag kommer få träna hela livet ut om jag inte vill vara överviktig, eller vad jag nu är. Men det vet jag. Jag vet även att de ligger i mina gener. Så om jag ska vara fit och nöjd med mig själv så måste jag träna. Med eller utan resultat. Man blir gladare av att träna.
Jag tänker inte gå på kilon utan på resultatet som jag ser med blåtta ögat. Måttbandet. Muskler väger mer än fett. Sedan kan folk fråga vad jag väger hur mkt dom vill. De betyder inget. Vad som betyder är hur jag känner mig, vad jag tycker och hur jag tycker att jag ser ut och hur andra betraktar mig. Jag siktar på att se ut som en farlig tjej med stora muskler. Som alltid då hehe.
Ne, men träna är bra psykiskt som fysiskt. Så sätter jag igång med det å finner en balans så kommer jag snart byta bild av mig själv, det gör jag alltid… Jag älskar att träna. Bara det där med att det gör ont i mina meloner om jag inte får en ordentlig sportbh. Jävla skit. Vet inte om jag ska skylla på min hylla eller på de som inte tillverkar tillräckligt stora och bra sportbhar. Vart finns dom? Tips?
Om en timme så ska jag dra till det där arbetsmarknadspolitiska programet jag går på. Vi håller på med ”grupparbete” där vi ska ta reda på olika saker som ingår i samhället. Jag var en sorts ledare och skulle ge ut olika uppgifter om de olika områderna. Jag vet inte om jag har lyckats med det vår kursledare ville, men alla har väl säkert lärt sig något. Vet inte om jag vill vara ledare för resten av alla grupparbeten vi ska göra. Vi får se. Ingen annan som verkar vilja ta på sig uppgiften… Synd.
Nu ska jag göra mig redo. Det tar en timme att samla sig hehe! Ska se så att jag har mina uppgifter rätt. Ska dessutom bli spännande hur många som verkligen gjort sina uppgifter å vilka som kommer! hehe.
Kampen om kärleken fortsätter kan man säga… Känns jobbigt att inte kunna lita på den man älskar. Jag hoppas att jag ska få tillbaks den för honom men just nu vet jag inte. Jag bara hoppas. Hoppas av hela mitt hjärta just för att jag verkligen vill vara med Kristoffer. Jag försöker att ha vardagen flytandes som vanligt. Men tankarna finns ju alltid där. Självklart. Ett sådant svek kan man inte bara skaka av. Det finns där ändå, iaf för mig.
Jag trodde att jag blivit klokare sedan tidigare förhållanden då man blivit sviken och otroligt ledsen. Men det sveket är inget jämfört med det Kristoffer har gjort. Nu menar jag inte att själva agerandet som han gjorde var av det värsta slaget, utan mer att jag inte var lika känslomässigt involverad i de andra förhållanden som jag är i det här. Jag har liksom aldrig varit lika kär eller trott på en lång, lång framtid som jag har gjort med Kristoffer.
Därför kändes det som om att det rasade åter igen. Ett andra svek. Jag lovade mig själv att gå om det hände igen. Nu har det hänt igen men jag är kvar. Varför? Lider jag av seperationsångest eller tror jag bara otroligt mycket på oss? Hur det än blir så kommer det bli till det bästa. Just nu så stannar jag hos honom för att han är min älskling. Vi ska ta oss igenom det här, iaf försöka. För det är det värt. Men orkar jag inte i längden så går vi skilda vägar.
Det är han väl medveten om. Det är inte jag som har orsakat det här, det skulle aldrig falla mig in att självmant göra något som man vet skadar den andra. Han har väl inte trott att han skulle bli skvallrad på, att han skulle klara sig ifrån det. Men det gjorde han inte, det har han aldrig gjort. Förr eller senare så kommer sanningen fram. Det värsta är ju att han hållt käften om det. Inte respekterat mig å sagt vad han gjort. Precis som om att han inte är medveten om att det han gjort är fel. Jag vet inte. Jag förstår inte hur man kan göra något sådant… Men alla är vi väl olika.. Antar jag.
För att återgå till vardagen så ska jag väl kolla lite uppgifter som kursgrejen hade tills idag. Vi ska träffas på en extremt konstig tid. Vi brukar träffas två timmar på förmiddagar. Nu är det från klockan femton till sjutton.. Så hinner väl se Kristoffer i kanske nån minut innan jag måste åka. Men sådant är väl livet. Är bara borta ett par timmar. Man får väl hoppas att han inte håller på å snuskar sig vid datorn medan jag är borta. För just nu så litar jag inte på honom å blir inte förvånad om han gör det… Även om jag innerligt hoppas att han låter bli.
Jag har tänkt på att jag kanske inte ska skriva så utelämnat ifrån mig själv. Om jag ska tänka på vilka som läser och vilka man egentligen vill dela med sig av det här av. Av mitt liv i den mån jag har skrivit nu. Samtidigt som det känns som om att det är skönt att få de ur sig. Vi får se helt enkelt. Kanske jag ska hålla den på en annan nivå, inte för privat… Känns som om att det blir tråkigt då. Bloggen handlar ju om mig. De som läser, läser ju för att de vill läsa om mig…
Aja. Nu måste jag fixa med grejer här hemma innan jag ska iväg helt enkelt..
Hoppas ni har en bra dag i detta gråa Sverige. I flera veckor har molnen varit tjocka. Tråkigt men det är något man bara få finna sig i…
Kristoffer jobbar.. Som vanligt. Ingen vanlig lördag. Inte så länge vi har bott här iaf. Extra pengar är väl bra men det börja kännas ensamt att bara äta frukost tillsammans en dag i veckan. Bra att han jobbar iaf. Han kommer väl hem om ett par timmar. Fundera på om vi ska gå på ”stan” då. Besöka de nya Kappahl som Kristoffer inte har sett. Lär väl va lite folk. Få se om det är så smockat som det var när jag var där på själva öppningsdagen.
Eddie åkte tydligen ut ur idol igår. Det var väl på tiden efter alla hans dåliga framträdanden. Nu menar inte jag att han alltid varit dålig, men de senaste gångerna har han inte varit på topp och när de andra är det så är det ju inte mer än rättvist att han åker ut. Vi får se vem som vinner hela spektaklet. Idag är det final i Körslaget för de som följer det. Det gör inte jag iaf. Nästa lördag så ersätts Körslagetssändningstid med Robinson Karibien. Att Paolo Roberto är programledare denna gången gör ju så att man vill följa det! Vi får se vilka fighters som är med i denna omgången av Robinson.
Jag tycker att de borde starta andra gamla program också. Så som Farmen, ni som kommer ihåg de programet. Det var ju underhållande! Undra varför de slutade med det egentligen. Inte tillräckligt med tittare kanske? Vem vet. Något program som ni saknar idag? Jag saknar Skutt också. Han tittade jag på som barn. Lilla gröna Skutt Skutt med den roliga kepsen.
Jag har ett nytt guldkorn här idag.. ——->
Mattiaz. Han fick ju uppmärksamhet när han var med i det nya programet Ullared. Han var med i första programet och sen har det väl bara rullat på. Jag ska väl inte presentera honom som om att jag är påläst Han får väl presentera sig själv på sin blogg där han skriver om det mesta som händer i hans liv. Jag tycker att han är annorlunda. Annorlunda på sitt sätt och det ska han bara ta positivt.
OCH VET NI! Datorn är så gott som på väg. Jag kan tänka mig att den skickas på måndag å så landar den här hemma på onsdag någon gång. SNART alltså. Snart så slipper jag denna dumburken. Äntligen, äntligen, äntligen! Jag hoppas på det iaf. Men sedan med min vanliga gamla tur så kommer det väl säkert inte bli så. Men det är så det ska vara för det står den 18 nov på hemsidan. Eller det har ändrats nu till omgående leverans. Men då blir det den 18 nov så. SNART.
Har funderat på vad jag ska göra med denna gamla. Den funkar ju men är seg i sina omgångar. Min bror har en gammal dator som säkert är segare än denna. Och smidigare. Han har en stationär. Och han har ju sina kontakter som säkert kan fixa upp denna datorn. Så jag funderar på att ge honom denna datorn. Han behöver liksom inte betala nått för den. Så känner jag. Han kan lika gärna ta den.
Nu ska jag nog vika lite tvätt och se vad jag kan hitta på innan Kristoffer kommer hem… Se vad Ville gör den sjusovaren
Igår när jag kom hem ifrån det där arbetsmarknadspolitiska grejset jag går på så undrade Kristoffer vart jag hade varit. Han hade tydligen glömt att jag går på det varje måndag å onsdag. Efter att han har sett klart ett avsnitt av sin älskade serie så åkte vi å handlade lite blommor. Bredvid där så finns det en djuraffär eller vad man ska kalla det Där hittade vi en adventskalender till Ville
Så han ska få det varje dag i december. Hoppas att han tycker om dom och att han inte saknar det allt för mkt när den har nått dag 24 Vi får helt enkelt köpa en speciell julklapp till honom Vi kollade även på lite klätterställningar till honom. Fanns verkligen stora saker. Men vi ska inte slå på så himla stort utan på en som är lagom. Vi får se va det blir.
Idag är det ungefär lika grått ute som igår, fast igår så tittade solen fram en liten stund. Men det är nollgradit och jävligt. Men man får klä sig efter väder. När det är kallt så har jag en förmåga att klä mig för mkt så jag svettas som en gris istället. Jag som kommer ifrån södern är väl inte van å ha det så jättekallt. Lagom kallt med knappt någon snö alls. Skillnad är det här uppe i norr, det är nu det börjar.
Var på AF å fick en blankett påskriven så att jag får lite stålar. Ska bara skicka det till försäkringskassan. Idag var det öppningsdags för KappAhl och jag var inne å tittade lite men hade inte ro att gå runt där för det var ju knökat med folk. Eftersom att Bollnäs inte är så stort så är en ny butik en stor grej, verkar det som. Om nån månad så ska de öppna en ny skobutik här. Och det verkar som om att det är något utav en brist här. Visst finns det men ingen som faller riktigt i smaken, inte för mig iaf. Vi får se hur det blir med den nya.
Bra att Bollnäs utökas. Men en affär som jag skulle vilja ha här om jag ska bo här är H&M. Bättre än de andra butikerna iaf.. Jag ska väl vara nöjd med det som finns, egentligen. Annars får man väl åka till Gävle om det är något som inte passar.
När jag kom hem ifrån ”stan” så välde det ut grejer som brevbäraren hade lämnat. Reklam, som vi inte vill ha. Det står en skylt på dörren. Ganska stor. Andra gången vi får ändå. Dessutom så fick vi grannens post så jag var å släppte ner det i det rätta brevinkasstet. Så den brevbäraren har nog glömt sina glasögon hemma tror jag. Undra hur det är.. Att vara brevbärare. Ganska viktigt och ansvarsfullt arbete. För om han/hon tappar bort nått brev eller så, så kan det ju gå illa för den som inte fick sin post. Tex om det är en räkning och den inte betalas och det första man får ( tror man ) så är det räkning med påminelse.
Hur ska man kunna bevisa att man inte fått brevet liksom? Så det är bara å betala de där 50 kr extra som det isf blir. Nu kanske det inte är värsta grejen att tappa bort ett brev. Men man måste ändå hålla reda på en hel del massa saker. De startar ju dokumentärer om allt idag så varför inte följa ett team brevbärare? Det skulle jag titta på, iaf några avsnitt
Idag ska vi äta potatisgratäng med kött. Vet inte vad Kristoffer hade tänkt med de kött vi köpte igår men det återstår att se. Gott vet jag att det kommer bli iaf.
Jag måste hitta en bra sportbh till mig själv ( inte till kristoffer ) så att jag kan börja träna. Det är de enda som håller mig tillbaks på den punkten. Annars kan jag inte göra häftiga rörelser om det så krävs för då gör det ont. Särskilt om man ska springa på band eller på spåret. Det är omöjligt om brösten inte packeteras in ordentligt. Men så är det väl när man har 75 I/J. Att kolla i vanliga butiker är det inte frågan om. Det går om man har till storlek D. Men det var länge sedan jag hade det.
Så vi får se om jag hittar något. Men det gör jag väl. Har några sidor på nätet som man kan kolla på. Så får väl se om de ha något. Och man får skippa om de är snygga eller inte. Iaf när det är sportbh. Man ska ju ändå ha linne lr något över. När det kommer till vanliga bhar så vill man ju helst att de ska vara lite snygga. Då är butiken i Borlänge jätte bra. Underverket heter den. Personalen är bra också. Så va inte rädd för att fråga. Dom har kunskapen, du har bysten
Nu har Kristoffer kommit hem ifrån jobbet och tvätten är väl redo att hängas upp. Så nu får jag ta tag i den fortsatta dagen! Ha det så bra!
En ny dag. En ny dag med tjocka moln. Solen har väl tittat fram en aning någon dag den senaste veckan. Men mest så är det tjocka moln och det kan ju göra en mer deppig än vad man är. Nollgradit är det också, det börjar bli vinter. Jag önskar att jag kunde göra som björnarna å andra djur, gå i idé nu och vakna sedan. Vad skönt det skulle vara. Det skulle inte ställas några som helst krav under tiden.
Man skulle inte behöva söka några fler jobb, slippa göra vardagliga saker, slippa ta ställning till sina känslor. Bara sova. Sova igenom en hel årstid.
Fast jag skulle ju isf gå miste om det vackra som snön för med sig. Den tysthet som råder en vinternatt. Det enda som kanske hörs är fotsteg i snön eller isdroppar som börjat smälta. Så jag vet inte, det kanske är bra att jag inte går i idé. Man sover ju tillräckligt i sitt liv.
Igår bäddades det rent och det är alltid lika skönt att sova i en nybäddad säng. Eller hur? Om man bäddar rent mitt på dagen så kan man vissa gånger längta tills man kan burra ner sig i de nya lakanen å bara känna doften av nytvättat. Jag har tvättat både igår och idag. Så tvättmaskinen är i full gång. Vi städade lägenheten i förrgår. Jag ville ha något annat att tänka på.
Igår så rensade vi vår ena garderob som var full med sängkläder, dukar och gardiner. Vi fick en stor hög som skulle slängas, en lite mindre hög som ska skänkas till Röda korset och resten ska vi spara. Det blev inte så mkt kvar. Men tillräckligt för oss. Vi ska beställa lite fler nya sängkläder, eller så köper vi dom på jysk Det var vad vi slängde mest, gamla urtvättade sängkläder men också en del fula handdukar som vi inte ville ha.
Sedan fanns det saker vi inte använder, som är fina till och med aldrig använda som vi skänker till Röda korset som inte ligger alls långt härifrån. Hoppas dom blir glada för det. Alltid någon som vill ha det man själv inte vill ha. Sedan går ju pengarna som de drar in till något bra Det känns ju bättre, än att bara slänga allt.
Ville min lilla bebis har de senaste dagarna varit så gosig. Om man bortser ifrån det gamla vanliga när man ska sova. Att han jagar ens fötter Men annars. Goskillen! Han har börjat ligga bredvid min huvudkudde. Det händer att jag vaknar av att han kommer lunkandes å ska lägga sig bredvid mitt huvud. Eller så vaknar jag av att jag känner något lurvigt å lent. Där ligger Ville. Igår hade jag inte mage att bädda rent när jag hade tänkt.
Eftersom att han låg där på högen av kuddar och täcken som jag hade lagt efter att ha tagit bort de smutsiga regnkläderna.
Så han fick ligga där nån timme till. Tills vi skulle sova. Då fick det vara nog, även om han är så sööt när han sover å håller tassen över huvudet Min söta lilla katt. Eller ja, min och Kristoffers söta lilla katt
Igår va jag å lämnade blod. Första gången här i Bollnäs. Lite annorlunda än i Gävle, men ändå nästan likadant. Och som vanligt så tycker jag att alla som kan lämna blod, ska lämna blod. Jag var och är rädd för nålar men lämnar ändå. Det är inte så farligt som man kanske kan tro. Det är lite läskigt när de sticker in nålen men sedan så känns det ingenting.
Igår berättade systern om en kvinna som var å lämnade blod för fyrtionde gången och hon var fortfarande livrädd för nålar och tyckte det var det läskigaste. Men hon stod ut å bli stucken för en bra sak.
Men det är självklart att man inte ska lämna om man är helt jävla förskräckt. Då är det väl inte värt det. Men annars så är det de. Så gå in på GeBlod.nu
och kom ett steg nämre att rädda liv.
